PIRLS-studien i Finland - Internationella studien om läskunskaper

Studiens bakgrund och mål

PIRLS 2021 (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationell studie och i den deltar cirka 60 länder och ekonomier runt om i världen. I studien utvärderas elevers läskunskaper i årskurs 4.

Syftet med PIRLS-studien är att utveckla utbildningssystemet och läsundervisningen i de deltagande länderna. Det handlar inte om att utvärdera enskilda elever, skolor eller lärare, utan syftet är att producera tillförlitlig och mångsidig information om läsförståelsenivån och de faktorer som påverkar den för skolor, beslutsfattare, föräldrar, elever och andra som är intresserade av utvecklingen av läskunskaper. Forskningen ger en mängd information, till exempel om hur föräldrar kan stödja utvecklingen av sitt barns läskunskaper. Den ger också mycket information om skolans resurser och det viktigaste innehållet i undervisningen.

Det handlar inte om att utvärdera enskilda elever, skolor, eller lärare utan syftet är att ta fram tillförlitlig och mångsidig information om läskunnigheten samt om faktorer som påverkar. Informationen är till för skolor, beslutsfattare, föräldrar, elever och andra som är intresserade av skolan och utvecklingen av utbildningssystemet.

Resultaten av PIRLS 2021-studien kommer att publiceras den 16 maj 2023 kl. 13. Mer detaljerad information och publikationer på finska på sidan Tulokset.  Den 1 december 2023 kommer man att publicera en PIRLS-rapport på svenska som  fokuserar särskilt på de faktorer som påverkar svenskspråkiga elevers kompetens. 

Provets innehåll

Provtillfället innefattar prov och enkät. Provet i läsning innefattar såväl skönlitterära texter som saktexter. I PIRLS 2021-studien svarar en del av eleverna häften i pappersformat och en del genomför provet med datorer. Med detta vill man försäkra att resultaten är jämförelsebara med PIRLS 2016-studiens resultat. De elever som genomför provet med datorer erbjuds även at läsa webbtexter (s.k. ePIRLS). I båda två genomförandesätten är frågorna såväl flersvarsfrågor som öppna frågor där eleverna skriver sina svar till de ställda frågorna.

PIRLS har också enkäter till lärarna, skolans rektor till de utvalda elevernas föräldrar. Bakgrundsinformationen från hemmet och skolan som samlas in med dessa enkäter används när man granskar hur olika faktorer påverkar läskunskaper.

PIRLS i korthet

  • PIRLS-studien koordineras av den internationella organisationen IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) Den allra första studien genomfördes år 2001
  • Studien upprepas vart femte år
  • Finland har deltagit i studien åren 2011 och 2016
  • I Finland hör studien till undervisnings- och kulturministeriets utvärderingsplan för utbildning
  • Nästa huvudstudie genomförs år 2026
  • Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet ansvarar för genomförandet av studien i Finland
  • Cirka 60 länder och ekonomier deltar i PIRLS 2021
  • Från Finland deltar 281 skolor och cirka 9 900 elever i studien och studien omfattar ett extra sampel för de svenskspråkiga skolorna.
  • Antalet skolor fördelas enligt prestationssätt (papper eller digitalt) och undervisningsspråket i skolan (finsk- och svenskspråkiga skolor)
  • År 2021 genomför cirka 5 500 finskspråkiga och 2000 svenskspråkiga elever provet digitalt och 1 850 finskspråkiga och 250 svenskspråkiga elever med pappersformat.

Tidtabell

PIRLS-studien genomförs vart femte år. Tidtabellen för PIRLS 2021-studien är följande:

Förstudien: våren 2020
Huvudstudien: mars-april 2021
Publicering av internationella resultaten: maj 16, 2023

PIRLS tidigare resultat

Finland har lyckats mycket bra i de internationella utvärderingarna om inlärningsresultaten. PIRLS 2016-studien påvisade att läskunnighet hos finländska barn är globalt på toppnivå: 18% av våra elever har utmärkta läskunskaper. Eleverna i årskurs fyra i Finland placerar sig på femte plats i den internationella PIRLS-studien. Läskunnighet hos finländska barn påverkas mest för tillfället av familjens socioekonomiska bakgrund och resurser hemma, föräldrarnas verksamhet med barnet och elevens egna aktiviteter ja attityder. Läsvanor utanför skolan påverkar barnens sätt att förhålla sig till läsning.

PIRLS 2016-studien påvisade även att mer än tre av fyra elever i årskurs 4 lånade böcker åtminstone en gång i månaden från skolans eller kommunens bibliotek samt att 72 % av föräldrarna hade läst för sina barn före skolålder. Finländska barn har bättre läskunskaper när det gäller informationssökning och facktexter än när det gäller skönlitterära texter och att tolka dem. Specifika resultat från undersökningen år 2016 finns på webbadressen (på finska): https://ktl.jyu.fi/fi/pirls-timss/pirls/tulokset.

Kontaktuppgifter

Nationell koordinator
Kaisa Leino
tel. 040 805 4810
e-post: pirls2021@jyu.fi


Planerare
Virva Nissinen
tel. 040 805 4269
e-post: pirls2021@jyu.fi

Data manager
Eija Puhakka
tel. 0400 805 105
e-post: pirls2021@jyu.fi