Jämlikhet ger bättre PISA-resultat

Finland har hört till de framgångsrikaste länderna i de fyra Pisa-undersökningarna 2000–2009. För att bevara denna position måste Finland ständigt förbättra sitt resultat i takt med de övriga toppländerna. Då är det inte tillräckligt med nationella åtgärdsprogram som gäller alla elever, utan riktade åtgärder bör sättas in för att höja resultaten för svagare områden och grupper.

Slutsatsen dras av doktor Satya Brink från Kanada, en internationellt renommerad expert inom utbildningspolitik. Tillsammans med forskare från Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet har hon undersökt varför de svenskspråkiga elevernas PISA-resultat är svagare än de finskspråkigas och hur problemet kunde lösas. På grundval av dessa analyser kan man även dra slutsatser som gäller för såväl alla finländska ungdomar som utbildningspolitiken i stort.

- Utbildningsstrategierna under det senaste årtiondet har inte i någon högre grad förbättrat resultaten utan bevarat ojämlikheten, tillspetsar Brink.

Riktat stöd till finlandssvenska skolor?

Resultatet för de finländska ungdomarnas läsförmåga i PISA-undersökningen 2009 sjönk 11 poäng jämfört med 2006 och samtidigt sjönk placeringen från andra till tredje plats. Shanghai med sitt toppresultat på 556 poäng var ett halvt skolår bättre än Finland (536 poäng).

De finlandssvenska elevernas medeltal var 511 poäng och skillnaden mot Shanghai mer än ett skolår. 24 procent av eleverna i de finskspråkiga skolorna (14 000 elever) presterade på försvarlig nivå eller sämre mot 36 procent i de svenskspråkiga (1 400 elever). Av dessa elever var merparten pojkar: av de finskspråkiga pojkarna hörde 35 procent till denna grupp och av de svenskspråkiga pojkarna 49 procent. För att kunna höja nivån i Finland bör antalet elever med bristfällig läsförmåga minskas.

- Kan man tänka sig ett motivationstillägg för de svenskspråkiga skolorna så att skolorna får en chans att nå den nationella nivån, frågar Brink. Tilläggsfinansieringen skulle inriktas på de områden där de svaga PISA-resultatens andel är stor. Toppstyrning är inte en lösning; i stället bör kommunerna uppmuntras att ställa upp mål för sig själva och hitta individuella åtgärder, anser Brink.

De svenskspråkiga elevernas resultat beror också på lärstrategier, som är svagare än hos de finskspråkiga eleverna. Dessutom råder det brist på behöriga svenskspråkiga lärare. Det här kan bero på att det finns för få lärare på arbetsmarknaden eller på att lärarna inte söker sig till de orter där de behövs.

Mer fokus på pojkarnas studier

Det bästa sättet att höja läsförmågan hos både finsk- och svenskspråkiga ungdomar är att öka läsglädjen bland pojkar. Resultaten i PISA 2009 visade att finländska pojkars läsförmåga låg cirka ett och ett halvt skolår efter flickornas. Skillnaden var den största i OECD-länderna. Enligt OECD kunde 64 procent av denna skillnad överbryggas om man skulle lyckas få pojkarna att läsa lika mycket som flickorna. Att läsa i synnerhet skönlitteratur har en stor betydelse för läsförmågan och utvecklingen av läsförståelsen. Läsglädjen kan påverkas både i hemmet och i skolan.

- I både de finsk- och de svenskspråkiga skolorna är ämnesläroplanerna en faktor som komplicerar möjligheterna att satsa på läsuppmuntran. Pojkarna kan uppmuntras till läsning exempelvis genom att man erbjuder intressanta böcker och elektroniska texter, anser Brink.

 

Ytterligare information:

Satya Brink, +1 819 827 0456, satya.brink@gmail.com (Kanada; Vid eventuell telefonkontakt, var god ring efter klockan 14 på grund av tidsskillnaden (-6 h))

Kari Nissinen, 040 805 4268, kari.nissinen@jyu.fi

Jouni Vettenranta, 040 805 4285, jouni.vettenranta@jyu.fi

Rapporten har publicerats både på svenska och engelska:

Satya Brink, Kari Nissinen, Jouni Vettenranta:
Forskningsresultat som kan användas för att minska skillnaderna i PISA-prestationer mellan svenskspråkiga och finskspråkiga elever.
Pedagogiska forskningsinstitutet och Svenska kulturfonden 2013. Rapporten innehåller ett sammandrag på finska. Tillgänglig på: https://ktl.jyu.fi/julkaisut/julkaisuluettelo/julkaisut/2013/g048

Satya Brink, Kari Nissinen, Jouni Vettenranta:
Equity and excellence. Evidence for policy formulation to reduce the difference in PISA performance between Swedish speaking and Finnish speaking students in Finland.
Finnish Institute for Educational Research 2013. Tillgänglig på: https://ktl.jyu.fi/julkaisut/julkaisuluettelo/julkaisut/2013/g047