Läraryrket lockar igen – unga tycker att arbetet är meningsfullt och ger en möjlighet att påverka framtiden
Efter att antalet sökande till klasslärarutbildningen vid landets universitet minskat i många år har trenden nu vänt. Det här enligt en rapport som publicerats av Undervisnings- och kulturministeriet.
Läraryrket lockar igen – unga tycker att arbetet är meningsfullt och ger en möjlighet att påverka framtiden
Rapporten visar att minskningen avstannat i år och många gymnasister tycker att läraryrket är attraktivt.
André Kultanen och Hilda Jungar studerar för första året till klasslärare vid Helsingfors universitet. Båda är nöjda med sin studieinriktning.
– Jag hade aldrig tänkt att jag skulle bli lärare. Men sedan arbetade jag ett år som skolgångsbiträde och insåg att det nog var för mig, förklarar Jungar.
För Kultanen har läraryrket alltid varit ett självklart val.
– Jag funderade länge på vilken slags lärare jag vill bli, men sedan föll valet på klasslärare då det kändes som det mest naturliga valet.
Nedskärningar i utbildningssektorn kan ha påverkat populariteten
Lärarutbildningen i Finland har traditionellt varit en populär och eftertraktad utbildning, vilket bidragit till att söktrycket varit stort.
Det här har garanterat att man kunnat välja de lämpligaste och mest motiverade personerna till utbildningen.
År 2019 vaknade man ändå till att mängden ansökningar minskat från 2015 framåt och därför började forskare undersöka hur unga gymnasister ser på läraryrket och vad som påverkar deras uppfattningar om det.
Hannu Heikkinen är professor vid Institutet för utbildningsforskning vid Jyväskylä Universitet och en av dem som gjort rapporten.
Att yrkets popularitet minskat under de senaste åren kan enligt Heikkinen bero på att de unga själv fått uppleva nedskärningar i utbildningen.
– De unga har sett hurdana resurser som funnits i skolorna och hur det här har påverkat lärarnas arbete och arbetsförhållanden. Det här har format deras bild av läraryrket.
De svenskspråkiga utbildningarnas popularitet har hållits stabil
På svenskspråkigt håll har ansökningsläget sett stabilare ut.
Klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa har haft lite över 200 ansökningar under de senaste sex åren, medan linjen vid Helsingfors Universitet haft kring 200 sedan den påbörjades 2016.
Varför ansökningarna till de svenskspråkiga utbildningarna inte minskat på samma sätt som till de finskspråkiga är svårt att säga.
Enligt Finlands svenska lärarförbunds ordförande Inger Damlin kan det handla om att det finns en stark tradition att söka sig till klasslärarutbildningen.
– Möjligtvis har det skett färre nedskärningar i utbildningssektorn på svenskspråkigt håll. Klasslärarutbildningen har dessutom en hög status i finlandssvenska sammanhang och har lyckats framstå som ett attraktivt alternativ för unga.
Men trots att klasslärarutbildningen varit populär, så råder det ändå lärarbrist på svenskspråkigt håll.
– Särskilt i huvudstadsregionen råder det fortfarande brist på klasslärare och specialklasslärare. Inom vissa undervisningsämnen har vi brist på lärare i hela Svenskfinland, till exempel i matematik och slöjd. Vi skulle också gärna se en mer jämn könsfördelning mellan de som söker in till lärarutbildningarna.
Ge lärarna bra arbetsförhållanden
Ur rapporten framgår att de flesta gymnasister upplever läraryrket som samhälleligt viktigt. Enligt professor Heikkinen har de unga en lämpligt idealistisk syn på jobbet, vilket han tycker är positivt.
– Många ser arbetet med barn och unga som ett sätt att påverka framtiden och de upplever därför att arbetet är meningsfullt och givande.
Heikkinen säger att lärarnas arbete blivit tyngre under de senaste åren och allt fler lärare är utmattade. Denna utveckling måste stoppas för att garantera att unga också i framtiden söker sig till yrket.
– Det bästa sättet att garantera att unga söker sig till lärarutbildningen är att se till att lärarnas arbetsförhållanden förblir bra.
Enligt Damlin borde lärare även bli bättre på att berätta om sitt arbete till utomstående.
– Vi lärare borde bli bättre att visa upp vår yrkesstolthet och visa människor hur mycket vi tycker om vårt jobb och vad det går ut på.
“Ett givande jobb"
Enligt Jungar och Kultanen kan den minskade mängden ansökningar bero på att människor inte ser arbetet som lärare lika värdefullt mer.
– Man kanske jämför lönen mellan en lärare och en ekonom, och så väljer man det yrket där man få mer betalt. Men för mig är det viktigaste att få jobba med något som jag tycker om tills jag blir pensionär, säger Kultanen.
Enligt dem gör lärare ett viktigt arbete och Jungar tycker att fler därför borde prova på yrket.
– Jag tror det finns många som jag som först tänker att de inte vill bli lärare. Men fler borde ge yrket en chans eftersom det när allt kommer omkring är ett väldigt givande jobb.