De svagaste eleverna lyfte Finland till topposition i PISA (16.05.2005)

Skolans status betyder inte något för elevernas resultatnivå

Av de finländska eleverna i PISA 2003 var den lägstpresterande fjärdedelen i en klass för sig i jämförelse med andra länder. Finlands resultatnivå i matematik är av världsklass, men elevernas inställning till matematik lämnar mycket att önska. Informationsteknik används i mindre utsträckning än förr i skolorna och skolbiblioteken har en svag ställning. Skolans starka sidor är lärarna, den effektiva undervisningen och den jämna kvaliteten. Skolans status ser inte ut att vara av någon betydelse för elevernas kunskapsnivå. – Bland annat dessa resultat blev behållningen av Pedagogiska forskningsinstitutets fördjupade analyser av materialet från PISA 2003. Huvudrapporten Osaaminen kestävällä pohjalla – PISA 2003 Suomessa (Kunskap på hållbar grund – PISA 2003 i Finland) har nyligen utkommit.

De finländska 15-åringarna nådde topposition i PISA 2003 i alla undersökta ämnen, det vill säga i matematik, läsning, naturvetenskap och problemlösning. Finlands toppresultat berodde på den internationellt sett mycket höga prestationsnivån i Finland särskilt bland de svagaste eleverna och mellanskiktets elever. Den lägstpresterande fjärdedelen i Finland höll en avsevärt högre nivå än motsvarande grupper i andra länder. Skillnaderna till Finlands fördel i förhållande till OECD var 56 poäng i matematik, 61 poäng i naturvetenskap och problemlösning samt hela 64 poäng i läsning. Däremot var den högstpresterande fjärdedelen i Finland främst endast i läsning. Av de bästa eleverna i andra länder låg fyra nationer före Finland i matematik, ett land höll högre nivå i naturvetenskap och tre länder var bättre i problemlösning. Ytterligare ett uttryck för de svagaste elevernas ypperliga klass i Finland är de ytterst små riskgrupperna. Endast sju procent (mot 21 % i medeltal för OECD) hade så svaga färdigheter i matematik att de kunde väntas få svårigheter med informationssamhällets krav. I läsning var denna andel 6 procent i Finland och 19 procent inom OECD.

Enligt professor Jouni Välijärvi och huvudplanerare Antero Malin visar resultaten tydligt, att de finländska skolorna har lyckats väl i sin uppgift att stöda de svagaste eleverna i deras studier. I fortsättningen borde man beakta också de framgångsrika eleverna och utveckla deras förmågor. Enligt PISA-forskarna kan detta göras bl.a. genom differentiering av undervisningen inom undervisningsgruppernas ram och genom att uppmuntra de begåvade eleverna att förbättra och nyttiggöra vad de kan både i och utanför skolan.

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland höll en något lägre nivå än de finskspråkiga eleverna i samtliga undersökta ämnen. Enligt specialforskare Viking Brunell kan skillnaderna föras tillbaka på några få omständigheter bland de svenskspråkiga eleverna: deras mindre lust att anstränga sig i skolan, ett lägre mått av intresse för fritidsläsning och en hemmiljö som var något mindre skolmässig och understödjande. Av de finlandssvenska eleverna hade en större andel än på finskspråkigt håll inte tillgång till exempelvis ett eget skrivbord eller en lugn plats för läxläsning hemma, trots att de svenskspråkiga hemmen på det hela taget uppvisade en högre socioekonomisk status.

Trots de goda kunskapsmässiga resultaten i matematik var inställningen till ämnet inte så gynnsam bland de finländska unga. Elevernas självuppfattning och tilltro till den egna förmågan att kunna klara av uppgifter i matematik var av samma klass som för OECD i medeltal. De finländska eleverna var inte heller mer bekräftande i sina uppfattningar om den personliga framtida nyttan av kunskaper i matematik. Intresset för ämnet låg till och med långt under medeltalet för OECD. ”Till all lycka är elevernas ångestkänslor för matematikämnet ändå minimala”, konstaterar specialforskare Pekka Kupari.

Pojkarna och flickorna har mycket olika inställning till matematik. Pojkarna trodde i högre grad på de egna inlärningsförutsättningarna och på sin förmåga att bemästra ämnet. De var också mer intresserade och mindre ängsliga än flickorna. Vidare tillerkände pojkarna matematiken större nytta för de fortsatta studierna och för framtida insatser i arbetslivet. Dessa resultat är tydliga belägg för ojämlikhet mellan könen. Attityderna är även kraftigt förbundna med kunskaperna i matematik.

I Finland är attityderna till matematik av största betydelse för kunskaperna i ämnet. Inställningen betyder mycket mer än elevernas hemförhållanden. Men visst är också den varierande situationen i hemmena av en viss vikt, även om den inte har samma förklarande kraft som inom OECD i övrigt.

Finland placerade sig som tvåa i problemlösning i det internationella sällskapet. Problemlösning handlade om att reda upp omfattande och vardagliga uppgifter över ämnesgränserna. Enligt forskare Pasi Reinikainen var uppgifterna i problemlösning uttryck för elevernas förmåga att klara sig i livet. Elever som gjorde väl ifrån sig i problemlösning klarade sig väl också i matematik, läsning och naturvetenskap.

I Finland använde 78 procent av eleverna dator hemma åtminstone några gånger i veckan. Detta är något mer än genomsnittet för OECD (75 %). Däremot var det motsvarande bruket av datorer i skolan (36 %) märkbart under OECD-nivån (43 %). I Finland har det mest aktiva bruket av datorer i skolan sjunkit på tre år (i jämförelse med PISA 2000) med nästan 10 procentenheter samtidigt som denna andel i de övriga OECD-länderna har ökat med 6 procentenheter. Enligt forskare Kaisa Leino borde användningen av datorer i skolan i Finland inte få minska mer än vad som redan har skett. Det är visserligen ingen brådska att nå positionen som det mest aktiva landet på detta område. Resultaten från PISA 2000 och 2003 visade nämligen, att ett måttligt bruk av datorer var bäst för kunskapsnivån i både läsning och matematik.

De unga lär sig att använda Internet i huvudsak på egen hand. Men det är en sak också för skolan att lära ut. Olika typer av Internet-tillämpningar kommer allt mer i ropet och de unga behöver såväl kunskap som teknik för att kunna använda Internet på ett tryggt sätt. Exempelvis antivirusprogram är en tillämpning som mer än hälften av 15-åringarna har svårigheter med.

I Finland är inte skolans sociokulturella (sociala, ekonomiska och kulturella) status av någon betydelse för de enskilda elevernas kunskapsnivå i matematik. Situationen i Finland är exceptionell. I alla andra länder med undantag av Island förekom det ett samband mellan skolans sociokulturella status och elevernas kunskapsnivå. För Finlands del innebär resultatet, att det gör detsamma vilken skola en elev väljer. Elevens resultat är med andra ord detsamma oberoende av om eleven väljer en skola med hög eller låg sociokulturell status. Rangordningen mellan skolorna bestäms av skillnaderna mellan eleverna.

"Men på sikt kan det hända, att elevernas och hemmens frihet att välja skola förstärker effekterna av skolans sociokulturella status också i den finländska grundskolan", förvarnar Kupari och Välijärvi. Det är vad som ser ut att ha skett i Sverige, menar de. Kupari och Välijärvi understryker också vikten av att ha ett högklassigt och tillräckligt stort utbud av lärare, en sak som de betecknar som en ovillkorlig förutsättning för en jämlik utbildningsservice.

De finländska rektorerna uppfattade lärarnas pliktkänsla och höga arbetsmoral som skolans största styrka. De hade också en mer positiv syn på lärarnas betydelse för skolans arbetsklimat än vad som var fallet inom OECD på det hela taget. Rektorerna uppfattade sina lärare som en synnerligen utslagsgivande resurs i skolans ansträngningar att bygga upp en högklassig skolmiljö. Enligt PISA-forskarna har lärarna goda möjligheter till värdefulla insatser tack vare sin relativa obundenhet och långt gående självbestämmanderätt i jämförelse med kollegor i många andra länder.

Också de finländska eleverna förhöll sig positivt till sina lärare i matematik. Den egna matematikläraren uppfattades i vanliga fall som ett kraftfullt stöd och en god handledare av elevernas studier. Däremot kritiserade eleverna den ofta förekommande oordningen under lektionerna. Deras utlåtande om samhörighetskänslan i den finländska skolan var inte heller lika gott som i många andra länder.

Enligt de finländska PISA-forskarna bör grundutbildningen i Finland karaktäriseras som effektiv. Eleverna använder mindre tid för sina studier än vad man gör i flertalet andra länder. Samtidigt är samhällets anslag för utbildning av samma storlek som inom OECD i medeltal. Ändå har elevernas och lärarnas arbete varit synnerligen resultatrikt. PISA-forskarna vill garantera fortsatt hög kvalitet genom små undervisningsgrupper, genom ett tillräckligt stort utbud av utbildningsmöjligheter och genom behöriga lärare i tillräcklig mängd.

Enligt rektorernas bedömning har de finländska skolbiblioteken en ställning nära bottennivå inom OECD, något som PISA-forskarana uppfattar som vanhedrande för den finländska skolkulturen. Enligt professor Pirjo Linnakylä borde skolbiblioteken omformas till mångsidiga inlärnings- och läsmiljöer. En förstärkning av läsintresset och utvecklade skolbibliotek inverkar gynnsamt på läsförmågan.

PISA-undersökningen visar också, att rektorerna är bekymrade över skolbyggnadernas skick. Utrustningen i undervisningsutrymmena däremot uppfattar de som måttligt god.

PISA:s huvudrapport:
Pekka Kupari & Jouni Välijärvi (red.) Osaaminen kestävällä pohjalla. PISA 2003 Suomessa. (Kunskap på hållbar grund – PISA 2003 i Finland). Jyväskylä universitet, Pedagogiska forskningsinstitutet. 262 s., 25 €.

Informationsmedierna kan beställa en tryckt publikation från Pedagogiska forskningsinstitutets kundtjänst, tfn (014) 260 3220, ktl-asiakaspalvelu@ktl.jyu.fi
Publikationen finns också på Pedagogiska forskningsinstitutets PISA-sida under adress http://ktl.jyu.fi/pisa/